Sparris

Kanske världens allra bästa grönsak. Och då syftar jag inte på den vidriga gula, blaskiga, trådiga och vidriga företeelsen som brukar dyka upp på mindre kvalitativa pizzerior. Nej, jag menar den gröna, spänstiga och underbara pinnen som får allt att smaka glädje.

Idag fick jag ett nyhetsbrev där en sida handlade uteslutande om sparris. En man vid namn José (inte saxlund dessvärre) som dominerar ekologisk sparris dagarna i ända. Då han inte direkt håller till i kållered så får jag fortsätta drömma mig bort till hans stora fält, fulla med sparris, vitlök, spenat och sallad.

Ett hett tips är att steka sparris i alldeles för mycket smör tillsammans med sesamfrön och flingsalt. Koka dom ungefärlich en minut först, lite på känn beroende på hur tjocka dom är. Om jag fick skulle jag äta det varje dag.

För att citera wikipedia: "Konsumtion av sparris ger en unken doft på urinet"
Glöm inte det.